Det var natt och mörkret hade brett ut sig över Malfoy Manor. Lucius gick ut på sin privata balkong och tände en cigarett. Han log snett när han såg på den. Att tillverka cigaretter var det enda bra mugglarna någonsin gjort. Hans leende slocknade när han tänkte på alla uppdrag han gjort för sin herre som involverat mugglare. De hade inte direkt varit behagliga. Han drömde fortfarande ibland om deras plågade skrik och ännu värre; tystnaden när skriken tagit slut för alltid. Han blundade och tänkte tillbaka på tiden då han blivit värvad och anledningen till det.

You're welcome to my world

Dark side of the universe

I'll take you for a spin

Let the mayhem begin

The media mouth is feeding and chemical youth is screaming

The circus starts to roll

There's no turning back

You think it's right you made your mind

I've seen so many cross that line

I've seen them come

I've seen them go

Time will never change

It's the same old song

The same old song

That's playing again

The same old song

En gång i tiden hade han faktiskt trott på budskapet, på den tid då han hade varit för ung och dåraktig för att inse vad hans herres ord innebar. Så var inte fallet längre. Men han spelade ändå med och snart skulle även hans son ta del av den mörka värld hans far varit dum nog att involvera sig i. Draco hade insupit dödsätarnas filosofi från den dag han föddes och var därför antagligen rena idealet för en mörkrets tjänare.

Your soul is burning bright

High hopes of future in sight

Beyond the horizon lays a world that's so black

They try to shape your mind

And make you walk the line

Don't let them steal your dreams

It's all that you've got

You start to doubt

You changed your mind

Han skakade på huvudet. Ville inte att det skulle ske. Han hade allt för ofta sett vad det blev av de som tilldelades märket. Sådana som honom själv. Som någon hade sagt. 'Inte mycket till människa, den där Lucius Malfoy.' Nej, har man sett så mycket av 'the dark side of the universe', som han gjort vid det här laget, så fanns det inte så mycket mänskligt i en längre. Han kunde inte se sig själv i spegeln numera. Han fruktade att möta de döda ögonen som stirrade in i hans.

I've seen so many cross that line

I've seen them come

I've seen them go

Times will never change

It's the same old song

The same old song

That's playing again

The same old song

Don't wanna hear it no more

Ändå spelade han med i en hjärtlös mans galna värld. Han hade värvat många, allt för många och vid det här laget vilade orden redan på tungan, de vackra ord som slingrade sig rakt in i varje svag varelses hjärta. Ord som lovade styrka, välstånd och makt. Ord som fick dem att bli en värdelös bricka i ett spel, en bricka som när som helst kunde 'undvaras'.

Time to do this

Time to do that

I've got an offer

You can't refuse it

Just stick with me

And I'll push you

All the way to the stars

Han visste att kriget snart skulle utbryta på allvar. Det fanns ingen återvändo längre. Varken för honom själv eller hans son, som hade en så snedvriden världsuppfattning att han omöjligt skulle kunna räddas. Han hade försiktigt försökt prata med honom, men bara fått ett rått och övermodigt leende tillbaka. Nu stod Lucius Malfoy här, på sin privata balkong högt uppe i ett torn på Malfoy Manor och såg ner på en mark som inte syntes i mörket. Han lät cigaretten falla ner i intet. Sedan insåg han vad han måste göra. Det fanns bara ett sätt att undkomma Mörkrets herres klor. Samma väg som cigaretten tagit för några sekunder sen…

The same old song

It's playing again

The same old song

Don't wanna hear it no more...